Arbetslöshetsförmånsnedskärningar har godkänts av riksdagen

Riksdagen har godkänt en lagändring som minskar arbetslöshetsförmånens belopp och begränsar rätten till förmån. En del av förändringarna träder i kraft vid årsskiftet, medan andra kommer att påverka förmånsbeloppet och rätten till förmånen senare under nästa år.

Detta är den första av två lagändringspaket som gäller arbetslöshetsförmån. Den andra regeringens proposition om förändringar i arbetslöshetsförmånerna förväntas läggas fram i februari nästa år. Den senare lagändringen inkluderar trappning av arbetsinkomstförmånen och upphävande av undantag från åldersbunden förmån.

Självrisktiden förlängs i början av januari

Med lagändringen förlängs självrisktiden från fem dagar till sju dagar i januari. Självrisktiden avser den period som fastställs i början av arbetslöshet eller permittering, då ingen arbetslöshetsdagpenning betalas.

Även semestersättningen påverkar arbetslöshetsdagpenningen från och med januari. Som en följd av förändringen hindrar semesterersättning som betalats för obetalda semesterdagar vid anställningens slut utbetalningen av arbetslöshetsdagpenning för en begränsad tid. Detta kallas periodisering av semestersättningen. En semesterersättning motsvarande en månadslön hindrar utbetalningen av arbetslöshetsdagpenning under cirka en månad. Periodiseringen gäller semestersättning som betalas när en heltidsanställning avslutas och varar längre än två veckor.

Periodisering av semestersättning och självrisktiden påverkar inte samtidigt. Självrisktiden börjar efter eventuell periodisering av semestersättningen.

Barnbidragen och skyddsdelen upphör i april

Utbetalningen av barnbidrag för arbetslöshetsförmån upphör i början av april. Barnbidrag betalas därför från januari till mars nästa år. Beloppet för barnbidraget är mellan 130 och 240 euro per månad beroende på antalet barn fram till slutet av mars.

I början av april upphör också skyddsdelen på 300 euro för arbetsinkomster. Skyddsdelen innebär att mottagaren av arbetslöshetsförmån kan tjäna 300 euro utan att påverka dagpenningen av lönen eller företagsinkomsten. Efter lagändringen minskar arbetsinkomsten dagpenningen med 50 cent per euro för hela arbetsinkomsten.

För att få förmån måste man arbeta ett år om arbetet avslutas i september eller senare

Arbetsvillkoret för förmån fördubblas i september. För närvarande kan man få arbetslöshetsdagpenning efter sex månaders arbete. Från och med september krävs ett års arbete.

Anställningsvillkoret förändras samtidigt till att vara inkomstbaserat, det vill säga det euroiseras. Med euroiseringen kommer rätten till arbetslöshetsdagpenning att bestämmas utifrån den lön som betalats, istället för antalet arbetade timmar. Lönegränsen är 930 euro per månad. Från och med september krävs således att man arbetar i 12 månader, med en månadslön på minst 930 euro, för att få arbetslöshetsdagpenning. Om lönen är mellan 465 och 930 euro per månad samlas en halv arbetsmånad.

Man kan ackumulera arbetsmånader under 28 månader, vilket motsvarar två år och fyra månader. Till exempel kan man ackumulera arbetsmånader över en längre period medan man studerar.

Det görs ingen indexjustering för arbetslöshetsförmånerna

Riksdagen har också godkänt en lagändring som innebär att indexjusteringarna fryses för åren 2024–2027. För den inkomstbaserade arbetslöshetsförmånen innebär detta att grunddelen och tröskelvärdet förblir på nivån från år 2023.

Beräkningen av dagpenningen förändras dock något vid årsskiftet, eftersom den procentuella minskningen baserad på lönen som ligger till grund för arbetslöshetsdagpenningen sjunker. Minskningen grundar sig på arbetsgivaravgifterna för arbetspension och arbetslöshetsförsäkring samt på dagpenningavgiften för sjukförsäkringen. Minskningen är i år 4,4%. Nästa år kommer minskningen att vara 3,76%.